Glöm ej vännen som skrev i hörnet
Du är rosen
jag är törnet,
glöm ej vännen
som skrev i hörnet.
Kanske har du ägt ett poesialbum. Säkert har du skrivit i ett någon gång och, kanske i brist på fantasi, räddat dig undan som vännen som skrev i hörnet. Det var i ett ofta vackert illustrerat häfte fyllt av verser och rim, som var särskilt populärt bland skolflickor i mitten på 1950-talet. Kanske var det ett mått på populäritet, ju fler verser man hade fått, ju fler vänner hade man, Och bästa vännen valde förstås något väldigt fint:
Rosor äro röda, violer äro blå.
Smultron äro söta. det är du också.
Ibland skrev kanske till och men fröken en vers till någon populär elev:
Tänk någon gång, när nattens klara stjärna
en hälsning blinkar ifrån fästet blå,
på den, vars tanke flyr till dig så gärna!
Nej glöm mig du! Jag minns dig nog ändå.
År 1968 lånade Sveriges Radio in flera hundra poesialbum från lyssnare runt om i landet och den äldsta boken i samlingen var tysk och från 1800-talet och ägarinnan hade fört den med sig till Sverige då hon gifte sig. I Tyskland kallades den ”stammbuch” och varit känd sedan slutet på 1700-talet. Det var när en romantisk vänkultur blossade upp där och meden bruket att skriva minnesverser till vararndra.
Sveriges Radio registrerade alla inkomna böcker på Svenskt Visarkiv och ett femtiotal mikrofilmades. Socialt började seden med poesiböcker i överklassen och av flickor, som kanske utbildats av guvernanter, och som på ett ganska klichefullt sätt betygar varandra sin vänskap.
Det skönaste som livet äger
bland allt sitt vimmel är en vän!
O, Emma, evigt min du bliver
på jorden och i himmelen!
Från sekelskiftet blev poesialbumen populära i alla samhällsklasser. Det var böcker och verser rikt dekorerade med blomstermotiv och rosenkindade änglar mest. Många verser i böckerna betydde ju många vänner och berättade om populäritet. Lärare och föräldrar skrev också en och annan vers och då smög sig förmaningar och goda råd in i poesin.
Väx ej för världens vill
och blomstra ej i flärd!
Det gör ditt hjärta illa
och du är bättre värd!
Man skrev också gratulationsverser, kärleksvisor och skämtverser och att önska varandra framgång hos det andra könet var mäkta populärt.
Jag önskar att du må finna
en man helt glad och nätt
som sjunger för sin kvinna
och dansar bra polkett.
Men de poesialbum som Sveriges Radio fick in vid sin insamling ger inte bara exempel på de skrivna verserna. De berättar också mycket om samhällsutvecklingen i Sverige. Om hur synen på kvinnan har förändrats, till exempel. I senare delen av 1800-talet har den också ett litteraturhistoriskt intresse, när till exempel citat av de populäraste skalderna, börjar smyga sig in bland bland de personliga välgångsönskningarna. Och hur det i början på 1900-talet blev vanligare med verser som syftar på bonde och arbetar miljö.
Många av poesialbumens citat och verser förekom också ofta på de broderade bonader, som de flesta av oss minns från farmors eller mormors kök Och ganska säkert har du själv minne av någon vers från ett poesialbum, även om du som jag inte kan minnas att du själv varit ägare av något. Till exempel den här:
När skolans lekar har förgått
och åren svunnit hän
må livets lycka bli din lott
det önskar här en vän.
Birgits senaste blogginlägg
- När ett liv tar slut
- När Fänrik Stål och Selma blev nya idoler.
- Kvinna 94
- En näsa av guld.
- Ett nöjesfält, en doktorsdisputation, en boxningsmatch och ett kärleksmöte.
- Glöm ej vännen som skrev i hörnet
- Stiernhielms bunke.
- När far rökte böckling
- Känner du fader Bergoglio?
- Dags att byta glasögon förstås…
- DRA TILL MED ETT ORDSPRÅK.
- Steniga minnen.
- Märkligheter i vårdkarusellen 2
- Märkligheter i vårdkarusellen.
- Dalkullor – en svensk märkvärdighet
- En halv gul sol…
- Än sol, än skugga…
- Veckans fundering. Fint postelin och glaserade fat…
- Veckans fundering. Så här får det bara inte gå till.
- Veckans fundering. Tryck ett… tryck två… tack för att ni väntar…
Senaste kommentarer
- admin4aldern om Kära Läsare, LYSSNA också!
- Tom B om Kära Läsare, LYSSNA också!
- Inger G om Fläskpannkaka
- Inger Dedorsson om Fläskpannkaka
- Kerstin Marcusson om Fläskpannkaka
Arkiv
- mars 2017 (1)
- februari 2017 (1)
- januari 2017 (1)
- december 2016 (1)
- november 2016 (4)
- oktober 2016 (4)
- september 2016 (3)
- augusti 2016 (2)
- juni 2016 (3)
- maj 2016 (3)
- april 2016 (4)
- mars 2016 (5)
- februari 2016 (2)
- januari 2016 (5)
- december 2015 (3)
- november 2015 (4)
- oktober 2015 (4)
- september 2015 (1)
- augusti 2015 (4)
- juli 2015 (5)
- juni 2015 (3)
- maj 2015 (2)
- april 2015 (1)
- mars 2015 (5)
- februari 2015 (1)
- januari 2015 (2)
- december 2014 (3)
- november 2014 (3)
- oktober 2014 (4)
- september 2014 (2)
- augusti 2014 (3)
- juli 2014 (13)
- juni 2014 (2)
- maj 2014 (3)
- april 2014 (2)
- mars 2014 (2)
- februari 2014 (2)
- januari 2014 (3)
- december 2013 (3)
- november 2013 (2)
- oktober 2013 (5)
- september 2013 (3)
- augusti 2013 (3)
- juli 2013 (5)
- juni 2013 (5)
- maj 2013 (2)
- april 2013 (3)
- mars 2013 (6)
- februari 2013 (5)
- januari 2013 (5)
- december 2012 (3)
- november 2012 (6)
- oktober 2012 (7)
- september 2012 (5)
- augusti 2012 (5)
- juni 2012 (3)
- maj 2012 (5)
- april 2012 (7)
- mars 2012 (4)
- februari 2012 (3)
- januari 2012 (2)
- december 2011 (5)
- november 2011 (10)
- oktober 2011 (6)
- september 2011 (8)
- augusti 2011 (2)